Frågor & Svar

Föräldrarna får inte ta av skenan hemma – däremot får ni reglera byglarna över axlarna för att se till att de inte trycker mot nacken. Barnet ska kunna röra huvudet obehindrat åt båda hållen.

Det finns flera skäl till att föräldrarna inte får ta av skenan hemma. Anledningen till detta är dels för att det är svårt att sätta på skenan med rätt flexions- och abduceringsgrader, vilket är nödvändigt för ett positivt behandlingsresultat. Dessutom, så ökar behandlingstiden samtidigt som behandlingen blir mindre effektiv om barnet plockas i och ur skenan – detta ökar också komplikationsfrekvensen, vilket till exempel kan ses i de studier där man undersökt behandling med Frejka-kudden i jämförelse med von Rosen-skenan. Vidare, så finns en risk för ökat obehag för barnet om han eller hon plockas ut ur skenan ofta – varje gång barnet ska i skenan igen påbörjas en ny tillvänjningsperiod, vilket har potential att reducera barnets acceptans av behandlingen.

När ni väljer bilbarnstol är det viktigt att stolen är extra bred, och har låga sidokanter så att benen inte pressas samman. Det kan även behövas en dubbelvikt filt, alternativt en kudde under stjärten så att både axelremmar och huvud kommer i rätt läge.

Eftersom barn med skena av nödvändighet ligger i grodställning är det viktigt att ni väljer en bred barnvagn som inte pressar samman benen. Det finns breda modeller från de flesta större tillverkare av barnvagnar, och en kunnig återförsäljare kan hjälpa er att hitta en passande modell.

Våra generella råd är som följer:

1. Tvätta barnet i skenan med en tvättlapp, med vatten och oparfymerad tvål
2. Utan att ta barnet ur skenan lyfta upp skänklarna över axelpartiet och tvätta ryggen
3. Efter tvättning torka huden, speciellt där skenan ligger an mot huden
4. Pudra barn och skena med ett tunt lager oparfymerat puder
5. ”Lufta ryggen” genom att vända barnet från rygg- till sittande läge mot vuxen.
6. Undvika att använda salva
7. Byta blöjor ofta
8. Försöka förhindra att barnet svettas – till exempel genom att undvika alltför varma kläder
9. Vid hudirritation på ryggen lägga bomullskompresser på skenan så att barnet inte ligger direkt mot gummit på skenan och byta dessa ofta

Ibland kan hudirritation uppstå där skenan ligger an mot huden, speciellt om huden är fuktig eller om lager av puder eller föroreningar har samlats mellan skenan och huden. Feber eller diarrésjukdom ökar även risken för hudirritation. Det är viktigt att området där skenan ligger an mot hud hålls torrt, och ibland kan det hjälpa att linda in delar av skenan i gasbinda, alternativt trä en avklippt bommullsstrumpa över skänklarna. Dessa kan sedan bytas ut och tvättas ifall de blir blöta.

Överdraget till von Rosen-skenan är tillverkat av Naturgummi, och vissa salvor och krämer kan förstöra gummiöverdraget, vilket gör att det blir svårt att hålla barnet rent och torrt. Vi håller på att undersöka salvor och krämer för att kunna ge rekommendationer gällande vad som går bra att använda, men ett allmänt råd är att i första hand använda puder, samt att läsa i bipacksedeln eller fråga er behandlande personal om det går bra att använda salvan/krämen med Naturgummi/Latex.

Barnet vägs under rutinkontroller på barnavårdscentralen med skenan på, skenans vikt står på baksidan.

Olika landsting och sjukhus kan ha olika rutiner gällande detta, så ni bör därför i första hand undersöka vad som gäller på er mottagning. Vår rekommendation är att bada varje vecka, men det är även vanligt att barnet får bada efter 1 veckas behandling, och att ni därefter får komma tillbaka för att bada varannan vecka. Beroende på vilken grad av höftledsinstabilitet ert barn har (instabilitet, subluxation eller luxation) så kan en sjuksköterska eller undersköterska finnas med för att hjälpa föräldrarna att hålla barnets höfter i rätt läge under badet.

Olika sjukhus kan ha olika riktlinjer gällande bad hemma – ni bör därför i första hand kontakta er vårdgivare för information gällande vad deras råd och riktlinjer är. Skenan är tillverkad med ett överdrag av naturgummi, och är gjord för att vara tät – skenan tar alltså ingen skada av vatten. Däremot är det viktigt att både barnets hud och skenan torkas utförligt efter att de blivit blöta. Generella råd om att tvätta ert barn hemma är att ni bör använda en mild tvål för att minska risk för hudirritation, samt att ni kan använda en hårfön – utan värme – för att underlätta att torka ryggen efter bad. Kontakta er vårdgivare för mer konkreta råd och tips.

Om ni har äldre barn utan skena, så har du kanske hittat ställningar som passade bra för dina tidigare barn, men som fungerar sämre med ett barn i skena. En del av de mammor vi har haft kontakt med föredrar att amma liggande, medan andra föredrar att låta barnet antingen ligga på en amningskudde eller sitta gränslande över det ena benet. Det allmäna rådet vi kan ge är att prova olika ställningar för att hitta vad som passar er bäst. Kontakta er BVC, förlossningsklinik eller amningsmottagning för mer konkreta råd och tips.

En svensk barnläkare vid namn Kurt Palmén, började 1952 propagera för att barnläkarna på förlossningsklinikerna skulle undersöka höftlederna hos alla nyfödda barn. Detta görs sedan många år i hela landet och har lett till att barn med höftproblem normalt sett upptäcks redan på förlossningskliniken.

När barn inte behandlas för sin höftledsinstabilitet redan som nyfödda kommer ledkulan att glida ur ledskålen och stanna i detta felaktiga läge, vilket med tiden leder till att höftledshuvudet deformeras. Detta tillstånd går under flera olika namn som ”höftledsdysplasi”, ”höftledsluxation” och ”kongenital höfthälta”.

Om höftfelet upptäcks först när barnet är äldre än 1 år, är åkomman svår att behandla och kan leda till bestående höftledsbesvär – studier har visat att cirka hälften av dessa fall utvecklar artros senare i livet. Gången är haltande, och ett ben kommer möjligen att vara kortare än det andra – inledningsvis finns det dock ingen smärta. Gradvis börjar muskler och senor att krympa, och höftledshuvudet fylls med vävnad som hindrar en efterföljande korrigering av höften. En luxerad höft ger i vuxen ålder benförkortning, rörelseinskränkning, sämre styrka i benet och risk för förtidig artros, med smärta och i förlängningen behov av höftprotesoperation.